ja, det går väl sådär. jag vet liksom att det går. och jag vet hur. men ändå tänker jag bara "eh... ja... men...sen". jag blir så trött. på mig själv alltså. jäkla trögo. men lite trött blir jag på snön också. inbillar mig att om bara snön försvann och våren närmade sig... då minsann, då skulle jag ha ork och lust att träna och äta bra och så. liksom automatiskt.
as if.
gaaah. jag vet ju att enda sättet att orka att det där är ju att sätta fart. för om jag 1. äter bättre och 2. tränar, så kommer liksom orken med det. och sen är hjulet i rullning. och så vips är det sommar och jag är en lätt och smal hurtbulle.
wish me luck. okej?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar